”Skrivandets sinne” i Umeå 15 oktober

El2 - Foto av Fadhil Al Biaty Umeå 14 okt 2013

 

Ljusgården i Umeå stadsbibliotek var välbesatt vid upptaktsträffen för ”Det litterära Västerbotten”. Och frågorna från deltagarna till Elisabeth Rynell (framförallt) och till projektledaren blev många.

Elisabeth Rynell kom bland annat in på hur länge hon brukar sitta och skriva åt gången. Hon återgav en fråga från Sara Lidman som hade frågat henne om detta, och Elisabeth hade svarat: ”två till tre timmar”, varvid Sara med eftertryck sagt: ”Alldeles för länge!”

Elisabeth fick frågor om skrivkramp, ett tillstånd hon lyckats ta sig ur när hon skrev boken ”Skrivandets sinne”, genom att bara skriva sådant som föll henne in och hon hade lust till.

När hon inte kan skriva känner hon sig lat och värdelös, berättade hon. Hon upplever skrivandet som ångestfyllt. Hon gruvar sig för att gå in i den djupa koncentration som krävs, samtidigt som man som författare måste släppa kontrollen.  I början av en roman skriver hon cirka en halvtimme om dagen, mot slutet är hon helt absorberad.

Diskussionen om skrivandet blev spännande, och avhandlade bland annat skillnaden mellan att skriva läroböcker och skönlitteratur, i det senare fallet ska man inte vara ”duktig”. Och det konstaterades att man genom sitt skrivande säger: Jag får finnas!

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>